Mohawks VW garage: Hur det började

Mohawks VW 66:a

Efter mer än 2års stillastående så har jag äntligen fått ut min kära VW -66 ut på vägarna igen. Alla gör så snygga bloggar så jag tänkte att jag måste nog göra en jag med.

Det är helt otroligt hur mycket som försämras på en bil efter bara 2 års stillastående. Bensinslangarna var helt uttorkade. Först sprack den ena innan jag ens hunnit lämna min fars gårdsplan. Efter diverse mekande här hemma i garaget skulle jag göra en provstart, då hade även slangen till min andra förgasaren spruckit. Även en av damaskerna till drivaxlarna var trasig. Konstigt nog var det den som jag bytade senast och skulle vara av god tysk kvalité. Så nu får det bli sämre kvalité från Kina eller vad de nu tillverkas någonstans.

Skall nu ta lite fakta om min bil:

Modell: VW typ 1 -1300.
Årsmodell: 1966
Transmission/bakvagn: Original 4-växlad, polerade drivaxlar, stumt monterad växellåda med extra förstärkta fjäderblad, KYB gas adjust dämpare.
Framvagn: Justerbar med extra casterchims och Bug Pack korta dämpare.
Fälgar/däck: SACO 2-delade med Hankook 135/70 15 och bak Hankook 205/65 15.
Inredning: Framstolar från Mod ´plastia. Övrig klädsel och mattor sydda och tillskurna av mig själv. Gene Berg växelspak, blomstervas och från Autometer kommer sportkomp varvräknare, oljetryck och oljetempmätare. Stereo är idag stenålders grejor från Alpine, JBL, Macrom och Pro Pyle men dunkar på bra ändå.
Lack: Austin Rover group JPE/R.
Motor: AS 21 block uppborrat till 1.835cc Orginal vevaxel och stakar ballanserat och vägt med en noggrannhet på mindre än ett halvt gram. 92mm med cylindrar/kolvar från Mahle. 284 graders Engle-kamaxel. 041 toppar med 40mm insug och 35,5mm avgas i ventiler. Toppar portade och planade till en kompression av 11,1:1 (arbetet av topparna utfört av Johannes Persson) Raka Misab insug med Dellorto 45:or på. Bosch 009 med Lumenition tändning. Taylor tändkablar. Avgassystemet är ett S&S 1 5/8 racesystem med en hemmagjord turbo muffler ljudämpare. Slutligen så är det en Holly bensinpump med tillhörande regulator.

Det var lite om bilen. Nu tänkte jag ta lite nostalgi.
Först en bild av hur min bil såg ut i första stadiet innan förvandlingen till hur den ser ut idag.
(Tyvärr är vissa bilder inte så bra då de är skannade från gamla fotografier)

Här var den vinröd med en 1300 motor. Motorn hade en progressiv Weberförgasare. Det var med denna som man fick smaka på hur roligt det var att köra på strippen. Tror jag körde på 10,49 sekunder på korta strippen i Rinkabys flygfält.

Här är en gammal bild från ett reportage i Wheels. Jag kör här mot min vapendragare Johan Dryselius från Varberg. Notera planet som flyger ovanför oss. Det är ett motorsegelplan av fabrikatet Grob 109 med en konverterad VW typ 4-motor på 90 hästar. På denna tiden var Johans gatfolka alltid snabbast vilket var väldigt jobbigt för en vinnarskalle som mig.

Här är en bild av Johan Dryselius -57 när det begav sig. Bilden är tagen på vägen upp till Bug Run 1994 i Gränna.

Snart dags för race uppe på Mantorp park. Mannen i hatten är Bo Dryselius Klenoden inom VW dragracing från Stockholm tillika Johans pappa. Johan är killen som står och fryser i vit t-shirt. Även på denna tävlingen blev jag bara 2:a bland gatbilarna. Johan vann som vanligt.
Efter detta bestämde jag mig för att bygga om bilen till en "Resto looker". Mer diskret färg mot det gamla och en bra mycket snabbare motor. Nu fick det vara slut på att alltid bli 2:a.
Här är bilen hemkommen från lack. På den tiden betalade jag 5000kr för att få bilen lackad. Betänk då att jag hade över 100 lösa delar som hade lackats med.
Nu hände det mycket, först en massa mekande med bilen och till råga på allt så köpte vi hus i Varberg. Kanon för min del inga långa resor ut till garaget. Nu fick jag ett 50m3 stort garage hemma istället. Här sitter mellan dottern och övervakar. Där liten och beskedlig, nu stor och lite mindre beskedlig.
Här har jag tillverkning av motorställ så att motorn kunde påbörjas. Efter att jag gjort ett ställ så blev det näst intill masstillverkning av motorställ.

Här är Johannes Persson i fullfärd med att trimma in min motor. Detta var i början av Johannes karriär när han inte hade sin verkstad i den omfattning som han har nu. Idag har Johannes JPM i Helsingborg. Johan står vid sidan och begrundar det hela. Mannen i den röda overallen ägde denna rullande landsväg någonstans i Stövelstofta.

Detta är nog den fränaste bilden som är tagen på min bil. Ser ni den? Den står upplinad på strippen. Killen som sitter och kör den orange bilen är självaste legenden och på den tiden den stora idolen, Ron Lummus. Ron var i Sverige för att finjustera den bil som Custom and speed parts tyska del hade byggt. De killarna hade kört som snabbast på runt 7,10. Kolla nästa bild hur fort Ron körde och hur mycket stryk jag fick. Vem brydde sig om det då. Jag satt ju mer och kollade på bilen bredvid.

Tidlappen efter repan mot Ron Lummus. Fick stryk med si sådär 3 sekunder men vad gjorde det. Han slog tyskarnas bästa tid med mer än en halv sekund.

Ett år senare kom jag tillbaka starkare än någonsin. Motorn hade varit sönderplockad under vintern och finjusterad i minsta detalj. Men mest jobb hade jag nog lagt ner på bakvagnen som hade styvats upp ordentligt. Gick till semi på Bug Run. Där jag fick Möta Dick från Stockholm med sin Snövit. Fick stryk men satte nytt rekord igen för 6 gången den dagen. På vägen till semi hade jag slagit ut bla Juggas med sin turbofolka som egentligen skulle slagit mig med hästlängder.